Svammel big time! Medvind och hemlängtan...
Postat: 18 apr 2005, 08:24
Aah, vilken underbar vecka detta kommer att bli;
började med att jag faktiskt hann in till McDonalds/Morabergsavfarten innan dom stängde - och jag fick inte ens bassning för att jag dundrade igenom drive-throughen med storastyggasläpet kopplat; dom brukar skälla som bandhundar annars!
Sedan fick jag verkligen det jag beställt - minus morötter visserligen, men där flaggade personalen för att dom var slut redan när jag lade ordern.
I vanliga fall så brukar dom alltid missa något, så här brukar jag alltid packa upp påsarna innan jag kör från luckan - eftersom dom alltid annars gör fel så brukar jag stå stand-by vid luckan i väntan på att dom skall reda ut sina misstag. Släpet lamslår de andra luckorna hur snyggt som helst...
Nå, iväg ut i natten - lite snopen faktiskt eftersom det uppfriskande bråket med McDonaldspersonalen helt uteblev!
Jag kunde i vart fall glädja mig åt en stjärnklar himmel, en snygg halvmåne och en hälsosam medvind som lade VAT till momsen...
Santan plöjer sin fåra i luften medans tidningsbuden pilar fram och tillbaka över slätt och land, vävandes sin väv av styckmord, likdelar, nakenchocker och vansinnesfärder - en väv som medborgaren ofelbart fastnar i redan på vägen tillbaka från brevlådan.
Men ännu så länge är dagen skir - inte förrän vid 4 kunde den första morgonrodnaden skönjas i backspegeln, samtidig som allt framför vindrutan framstår som ändå svartare än tidigare.
Det är svårt att slita sig från peepshowen i ytterspegeln - genom detta kalejdoskop ser man den nya, oförstörda dagen måla upp sina färger, helt olika sin framlidne föregångares - död och begraven sedan bara några timmar.
Tänk att ett oskrivet blad kan ha så många kulörer, nyanser och mönster!
Courtney Love som är mitt sällskap i öronsnäckorna blygs inte att visa små fragment av vansinnet. Heller...
Som av en händelse kantrar vinden lagom till vägbytet i Jönköping, och vinden fortsätter skjuta mig framåt, hemåt i den hastighet både jag och bilen trivs i - de få som är ute och rör på sig tycks ha samma inställning som jag, oavsett dagsnoteringen på bränsle... Detta kommer att bli en bra vecka!
Månen har illrött rodnande sökt sig under horisonten, väl medveten om disonansen den skapat genom att försöka hålla sig kvar i rampljuset lite längre än vad som var passabelt...
På någon av kullarna innan Borås landar nämligen solens första, bångstyriga strålar med ett brak i min spegel - det bränner intensivt i mina ögon - och det får göra det!
Jag tittar tillbaka, och möter blicken på denna nya dag så länge jag orkar -det är en kraftmätning man inte har en chans att vinna, men heller inte att förlora.
Det kommer att bli en bra dag, en bra vecka - tydligast illustrerat av att ACn kickar igång precis på den kulle där man får första glimten av hemmet - temperaturen har för första gången på resan klättrat över 3,5 grader; just den temperatur Korea anser är startskottet för att servera oss Santaägare konditionerad omvärldsluft.
Behöver jag nämna att reptiler är tröga, om man jämför med min hands möte med klimatkontrollpanelen?
Sista biten hem företogs självklart med kromad armbåge och den nya dagens alla dofter fritt virvlande inne i bilen - har man klippt sitt gamla rekord på sträckan borta -> hemma så skall det synas, även om ingen tittar på!
Gammal är äldst! Det blir en bra vecka! Skall bara sova lite först...
började med att jag faktiskt hann in till McDonalds/Morabergsavfarten innan dom stängde - och jag fick inte ens bassning för att jag dundrade igenom drive-throughen med storastyggasläpet kopplat; dom brukar skälla som bandhundar annars!
Sedan fick jag verkligen det jag beställt - minus morötter visserligen, men där flaggade personalen för att dom var slut redan när jag lade ordern.
I vanliga fall så brukar dom alltid missa något, så här brukar jag alltid packa upp påsarna innan jag kör från luckan - eftersom dom alltid annars gör fel så brukar jag stå stand-by vid luckan i väntan på att dom skall reda ut sina misstag. Släpet lamslår de andra luckorna hur snyggt som helst...
Nå, iväg ut i natten - lite snopen faktiskt eftersom det uppfriskande bråket med McDonaldspersonalen helt uteblev!
Jag kunde i vart fall glädja mig åt en stjärnklar himmel, en snygg halvmåne och en hälsosam medvind som lade VAT till momsen...
Santan plöjer sin fåra i luften medans tidningsbuden pilar fram och tillbaka över slätt och land, vävandes sin väv av styckmord, likdelar, nakenchocker och vansinnesfärder - en väv som medborgaren ofelbart fastnar i redan på vägen tillbaka från brevlådan.
Men ännu så länge är dagen skir - inte förrän vid 4 kunde den första morgonrodnaden skönjas i backspegeln, samtidig som allt framför vindrutan framstår som ändå svartare än tidigare.
Det är svårt att slita sig från peepshowen i ytterspegeln - genom detta kalejdoskop ser man den nya, oförstörda dagen måla upp sina färger, helt olika sin framlidne föregångares - död och begraven sedan bara några timmar.
Tänk att ett oskrivet blad kan ha så många kulörer, nyanser och mönster!
Courtney Love som är mitt sällskap i öronsnäckorna blygs inte att visa små fragment av vansinnet. Heller...
Som av en händelse kantrar vinden lagom till vägbytet i Jönköping, och vinden fortsätter skjuta mig framåt, hemåt i den hastighet både jag och bilen trivs i - de få som är ute och rör på sig tycks ha samma inställning som jag, oavsett dagsnoteringen på bränsle... Detta kommer att bli en bra vecka!
Månen har illrött rodnande sökt sig under horisonten, väl medveten om disonansen den skapat genom att försöka hålla sig kvar i rampljuset lite längre än vad som var passabelt...
På någon av kullarna innan Borås landar nämligen solens första, bångstyriga strålar med ett brak i min spegel - det bränner intensivt i mina ögon - och det får göra det!
Jag tittar tillbaka, och möter blicken på denna nya dag så länge jag orkar -det är en kraftmätning man inte har en chans att vinna, men heller inte att förlora.
Det kommer att bli en bra dag, en bra vecka - tydligast illustrerat av att ACn kickar igång precis på den kulle där man får första glimten av hemmet - temperaturen har för första gången på resan klättrat över 3,5 grader; just den temperatur Korea anser är startskottet för att servera oss Santaägare konditionerad omvärldsluft.
Behöver jag nämna att reptiler är tröga, om man jämför med min hands möte med klimatkontrollpanelen?
Sista biten hem företogs självklart med kromad armbåge och den nya dagens alla dofter fritt virvlande inne i bilen - har man klippt sitt gamla rekord på sträckan borta -> hemma så skall det synas, även om ingen tittar på!
Gammal är äldst! Det blir en bra vecka! Skall bara sova lite först...