Hyundaiforum.se

Igår kväll när jag var på väg hem från jobbet var jag vittne till ett brott (rattfylla), tillsammans med Ordningsvakterna i Centrumet så lyckades vi gripa mannen som redan tidigare på kvällen observerades av oss på parkeringsplatsen med en kraschad bil (tre hjul kvar), vid det tillfället tillkallade vi polis som inte kunde göra nåt eftersom ingen "sett" honom köra. Nåväl nu hade ju jag sett honom försöka köra med sin trehjuliga bil, och därmed blev målsägande i fallet. Polis tillkallas igen. Under tiden som vi väntar på Polis så försöker mannen lämna platsen men kvarhålls av vakterna, mannens kamrat som också finns på parkeringsplatsen sätter sig i sin bil och ringer.

Snart anländer ytterligare bil med vad som visar sig den gripne mannens familj (släkt) , Vakterna ringer Polisen igen och informerar om situationen. Polis anländer och jag får under ca 1 timmes tid lämna mitt vittnesmål ett flertal gånger.
Nu till frågan i rubriken: Under tiden som jag väntar på polis och under tiden jag lämnar mitt vittnesmål, går mannens familj, vänner och släkt och blänger ,stirrar och glor på mig.
Det hela kändes obehagligt och för ett tag så kände jag som att jag höll på att "glömma" vad jag sett.

FRÅGA : SKULLE NI VITTNA OM NI SETT ETT BROTT ?

Joppe!

Jag tror att det är så här. Du måste vittna, du har inget val om du blir kallad.

Min 21-åriga dotter blev vittne till ett snatteri när hon var 16 år och hon var tvungen att vittna, snattarens familj kom till platsen och alla tittade hotfullt på min dotter. Ringde åklagaren och frågade om hon var tvungen och det var hon. Däremot kan man nog få vittna utan att den åtalade finns med i rummet.... inte riktigt säker.. men jag tror att det är så.

Må gott Joppe!


Stahl

Råkat ut för ett liknande "case" för många år sedan. Rattfylla in action.
Vid gripandet fanns dessutom vapen och narkotika med i bilden.

Inte kul att i rättegången bli uthängd med namn adress osv. medan de åtalade har fritt fram att anteckna hur mkt. de vill. När man sedan frågar rätten om man kan få deras adress (efter frigivning) och när de kommer ut igen, får man till svar att deras personuppgifter inte är offentliga.

Dessutom sitter slemmet, f'låt försvarsadvokaten och rackar ner på min trovärdighet och ifrågasätter min hederlighet, för att få sina klienter att framstå som missledda stackars offer.

Ty fusan, att slösa skattepengar på en sådan charad.

Inför 3:e gången gillt regler, så att samhället får ordning på kriminaliteten.
Jag säger inte att någon blir bättre av att sitta inne, men vi som inte sitter inne, får ett säkrare samhälle att vistas i.

Själv kommer jag, om det blir en nästa gång att kräva skyddad identitet om jag ska vittna. Inte klokt att man ska behöva tänka så

Stå på Dig Joppe! Bläng tillbaka och ta så mkt uppgifter Du kan om släktingarna. Fota dom gärna med mobilen i förebyggande syfte, visa att Du åxo kan ta reda på saker om dem.

-Stahl.. Eftersom jag var med och grep honom så ser jag det som självklart att jag ska vittna, vilket jag ju i viss mån redan har gjort och om jag blir kallad så ska jag naturligtvis ställa upp.

Frågan kanske mer skulle ha varit : skulle ni ingripa ?

Som Santaclaus skrev så får man väl blänga tillbaks, jag kan inte tro att detta skulle kunna leda till nåt otäckt på riktigt, det tror jag brottet är för lindrigt för,,,och jag har ju ett bra stöd ifrån "mina " Ordningsvakter som har rätt stor vana av rättegångar och sånt.

Hade det gällt ett grovt rån eller liknande med riktigt brottsliga typer inblandade så är jag nog rädd för att jag hade tvekat att bli inblandad,,

Och det är klart om jag eller min familj på något sätt skulle bli hotade så misstänker jag att jag drabbas av minnesförlust,, tyvärr så är iallafall jag så feg.

Helt OK Joppe - Bravo, ditt kurage skulle vi alla ha, men tyvärr det är en utopi.
Skyldighet att vittna - javisst men det är ju inte ett måste eller olagligt att inte minnas allt om man känner obehag av bl.a närvarande kompisar och familjemedlemmar till den misstänkte vid rättegång, vilket ibland är mer än förståeligt.

Tyvärr kan man inte få sina uppgifter skyddade om man inte har ansökt och fått skyddad identitet sedan tidigare. Utan detta kan ingen lova att inte avslöja vittnens namn/adressuppgifter då dessa finns i domen och domen är ju en offentlig handling. Lite tillspetsat så verkar detta vara något som bara gäller kriminella och inte oss andra. Detta är iaf. min slutsats efter år av egen erfarenhet och som jag tycker är för . Snacka om alla gånger man blivit frustrerad då man står ute på gatan med något dräggel och frågar om namn o adress å får till svar - "säger jag inte". In å "slå på data" och där står bara " Skyddande uppgifter". Så fungerar det i fina Sverige...

Försvarsadvokater och Tingsrätter skall vi bara inte tala om. De förstnämnda har inga som helst skrupler och ljuger lika friskt som den misstänkte och de lättlurade medlemmarna i tingsrätterna lever i en egen fantasivärld, om de nu orkar hålla sig vakna under rättegången vill säga.

Frågan från Joppe: Om man skulle vittna som privatperson -
Svar: Ja om det gäller en rattfylla men i annat fall skulle jag nog iaf. tänka mig för mer en än gång. Att tro, som det ser ut idag, att man får någon form av hjälp eller stöttning från samhället i övrigt om det skulle bli problem - GLÖM DET ! Tro mig - Jag vet.

"Övergrepp i rättsak" måste väl vara ett av de brott som klättrar med raketfart i landet - beivrat eller ej...



Ändå; vi som vill ha ett samhälle vi kan lämna över till våra barn med något så när gott samvete måste dra det tunga lasset det innebär att "göra rätt".

Att vittna är självklart för mig - jag var uppe i Sthlm och vittnade i efterspelet kring en läbbig olycka som jag visserligen inte var inblandad i, men ändå hade åsikter kring.
Kymig upplevelse trots att salen var befolkad av civiliserat folk, och som andra har beskrivit här inne; obehagligt att bli manglad av advokater;
i mitt fall gick åklagaren hårt åt mig och ifrågasatte trovärdighet och heder.

Ändå måste det göras - man krymper som människa om man inte står upp och vittnar om det man sett, och hela samhället skrumpnar ihop till sjuk, illaluktande gegga om innevånarna tvivlar på rättssystemets förmåga att upprätthålla lag och ordning.

TV har nyligen visat "Sheriffen i Ryd" och Josefsson skildrade i förbigående armodet i Munkfors där rättsstaten imploderat och två pensionerade farbröder tagit på sig att åka runt på nätterna för att hålla ett öga på saker och ting...
Ursäkta jämförelsen, men vi skulle inte acceptera barnsoldater med ärtbössor som militära försvarare av vårt land, inte heller rullstolsbundna brandmän som ryckte ut för att släcka bränder och rädda andra, om än aldrig så motiverade.

Så, varför accepterar vi urholkningen av Polisväsendet?




Och, vågar man vittna i mål gällande tyngre kriminalitet?
Där man minst kommer att få utstå blickar och annat som inte går att lagföra - eller rent av verkliga, uttalade hot från killar som ser ut som bikers utan att vara det?

Tja, den dagen, den sorgen - jag hoppas att jag är människa nog att göra det om jag ställs inför situationen, men det kommer troligen att innebära att jag blir tvungen att vidtaga mått och steg;

På pappret skilja mig från min fru, byta jobb, klippa kontakter med tidigare umgänge, skriva mig på annan ort - gärna i en postbox hos något av de företag som hyr ut hyfsat anonyma adresser, och då självklart ett med kopplingar till det konkurrerande kriminella nätverket
Inte fan känner man sig trygg efter en sådan operation, men som rättsväsendet fungerar idag är något sådant man får ta sig för om man vill
göra sin plikt som medborgare.

Sjukt!
Hur många är beredda att ge upp allt för att lagen skall få ha sin gång?


Swedefe

Um, om man blir "kallad" så måste man gå annars så kan polisen komma å knacka på dörren och i värsta fall så kan man bli åtalad....

Men, jag personligen skulle inte vittna, fy fan, livsfarligt

Santaclaus skrev:Dessutom sitter slemmet, f'låt försvarsadvokaten och rackar ner på min trovärdighet och ifrågasätter min hederlighet, för att få sina klienter att framstå som missledda stackars offer.

Ty fusan, att slösa skattepengar på en sådan charad.

Jo, det är ju tråkigt att vi prioriterar något så förlegat som rättssäkerhet. Ideellt arbetande lynchmobbar skulle ge ett minst lika tillfredsställande resultat.

Swedefe skrev: Ursäkta jämförelsen, men vi skulle inte acceptera barnsoldater med ärtbössor som militära försvarare av vårt land...

Aj aj aj - så snabbt man kan få äta upp sina ord:

Kanske inte just barnsoldater, och inte just "försvarare av vårt land" men jag har i sommar fått höra skrämmande förstahandsberättelser om hur (delar av?) vår utlandspersonal är utrustad:

Inte bara i Afganistan - Sverige har trupp ute i fler lander som slutar på tex. "-stan" och "-gizien".
Nya nationer i behov av stöd utifrån för att hitta sin form av demokrati och för att försvara människorätten.

Jajamänsan - på svenskt uppdrag och i svensk uniform!

Problemet är att det är nästan bara uniform och "ärtbössa" man fått med sig ut - Svensk trupp är sorgligt dåligt utrustad på sina utlandsmissioner - det är framförallt splitter- och personskydd som är eftersatt.

Äskanden om ny materiel negligeras - eftersom det efterfrågade inte finns inom organsiationen så saknas "M-nummer" och alltså "finns det inte"...

Resultatet blir i bästa fall att andra länders kontingenter skänker det dom kan av sitt surplus för att få Svenskarna någorlunda anständigt utrustade - och det är inte bara av oegennyttigt omtanke;
Andra befälhavare ser svensk trupps låga standard som en fara för egen personal vid den samverkan som är själva grundtanken med missionerna, och har vid flera tillfällen valt bort svenskt deltagande på olika uppdrag!!!

Sug på den, alla navelskådare som fortfarande tror att Sverige är den axel kring vilken världen roterar!!!

Åtskilliga länder, som vi fortfarande betraktar som "U-länder" skickar trupp på internationella missioner som är betydligt mer adekvat utrustad än di svenske - och mer enhetlig, eftersom svenskarna inte sällan försöker lösa bristerna i sin utrustning genom att själva ge sig ut på marknaden och för egna pengar komplettera sitt personliga skydd.

Är det verkligen "Soldiers of fortune" som vi vill skall vara omvärldens första association när de ser svensk trupp på utlandsuppdrag...?



Nu är det bara de där rullstolsburna brandmännen kvar...




SWEDfe

En anledning till att "di svenske" bara får utrustas med någon gevärsreplik från Hobbex då de skeppas utomlands på fredsuppdrag, kan ju vara att minister "hit&dit" inte inser vikten av att det viktigaste är att "di våra" kan försvara sig själva i första hand så att de kommer helskinnade hem igen.

All heder, en eloge och JÄTTE-ROS åt dem som över huvudtaget under dessa bristfälliga förhållanden, ställer upp frivilligt på Sveriges missioner ute i övriga världen.
För tack vare alla dem, så kan Sverige ta åt sig äran och samtidigt spara pengar genom att utrusta minimalt.