Ämnet är faktiskt rätt intressant!
Mer nu än någonsin tidigare - kanske influerat av alla de amerikanska serier och filmer vi matas med så verkar svensken allt mer tilltalade av alternativet "Go public" när något knasar med de företag man har en affärsrelation med.
Alltså knata iväg till pressen, TV-media och även olika forum på internet för att kasta ljus över diverse "hardluck-stories".
Pressen är inte nödbedd - offentlig dogfight i ämnen som har någorlunda allmängiltighet säljer lösnummer - det är inte snack om det!
Men, når den enskilde konsumenten något resultat...?
Mitt påstående är nej!
Med en hel del förhandlingsvana i bagaget vågar jag påstå att i en eskalerande konflikt öppnas det på olika nivåer små subtila fönster som tillåter öppningar för lösningar av problemet, men tack vare att den som upplever sig som förfördelad alltför ofta har en orealistisk bild av vad media egentligen vill (sälja lösnummer/skapa rubriker/höja tittarsiffror/sälja dyrare reklam) och dessutom ofta saknar egen förhandlingsvana så swischar dessa öppningar obemärkt förbi på vägen mot "det stora avslöjandet".
Missförstå mig rätt - det är inte så att jag vill kväsa eventuell debatt här inne på vårt forum - tvärt om! Konfrontationer är kul!
Men - är det resultat man är ute efter så skall man se till att hålla igång själva diskussionen med rätt motpart, även om man med fördel kan bearbeta olika nivåer inom dennes organisation!
Självklart var det rätt av "Goran" att delge oss sina upplevelser med mottagandet på en verkstad i Sthlmsregionen:
http://www.hyundai.nu/phpbb/viewtopic.php?t=483
,,, men rätt ur vilket perspektiv?
Att oegennyttigt varna oss andra Santa Fe ägare för en behandling som vi andra kanske riskerar att råka ut för om inget görs - och därigenom blåsa sina egna chanser till en bra uppgörelse - eller "rätt" ur perspektivet att lägga tryck bakom sina argument och just därför kunna cutta en bättre deal än annars...?
Ingen som vet just nu, och kanske får vi inte svaret heller - den som lever får se.
Låt mig ta några exempel på mediavalser som inte givit sjösättaren ett smack mer än möjligen tillfredställelsen att stå i centrum en stund och uppleva ryggdunkningar från personer som egentligen bara vill stå vid sidan av och se hårtussarna ryka på andra än en själv:
1. Den rostiga Renaulten
Mitten av sjuttiotalet - en 4 Laban parkeras på olika ställen i Stockholm med skyltar om att den rostar något alldeles förfärligt.
Big wonder....
Prologen var väl som jag minns den att att ägaren hade vänt sig till Svenska Renault med en begäran om pengar i handen i samband med inbyte eftersom ÅF bjöd illa för bilen - som verkligen var rostig.
Importören var kallsinning - 'Följer man inte rostskyddsprogrammet och underlåter att utföra normalt underhåll i form av biltvättning så får man räkna med att bilen rostar mer än normalt. Case closed' Typ.
Renault höll samma linje genom hela historien - som var uutdraagen.
Summasumarum som jag minns det; Inte en spänn från Renault, lite badwill stänkte väl över på märket, men vem var egentligen omedveten om att Renault rostade mer än andra bilar...?
Bilägaren fick dock ut något av det hela; En hiskelig massa P-böter...
2. Den sladdande BMWn från Hjo
Här var det mer oklart vad ägaren egentligen ville åstadkomma -
under sent sjuttiotal/tidigt åttiotal var det en BMW-ägare i Hjo som valsade runt i media och hävde att hans 320 (E21, första generationen) var alldeles livsfarlig och oupphörligen sladdade av vägen, alldeles av sig själv , gång på gång. Varje avkörning var dokumenterad och åtminstonde jag undrade i mitt stilla sinne;
"Lär sig karlen aldrig något...?"
BMW med sin stringente presstalesman Leif Hansen i spetsen var kallsinniga och hävdade "användarfel" - även om det hette något annat på den tiden...
Nu var inte det alldeles sant; E21 hade en hel del hyss för sig ute i gränslandet, främst tack vare sin långa, komfortinriktade fjädringsväg och rejäla spårviddsförändringar vid infjädring - men det gick ju inte att erkänna när det kommit prestige i saken...
3. www.subaruskit.se
Läs själva.
Att efter 6 månader inte kommit närmare en lösning är dåligt - av alla inblandade!
4. Den enhjusdrivna Santa Fen
http://www.hyundai.nu/phpbb/viewtopic.php?t=262
Valsade runt i Aftonbladet och en del Värmländska lokalblad i somras.
Klockrent handhavandefel från bilägaren enligt mitt förmenande.
Hyundai lokalt och centralt gör sitt bästa att förklara för bilägaren vad det är för en sorts bil han köpt, men misslyckas kapitalt.
Delar för stora summor byts som goodwillåtagande trots att det egentligen inte är något fel på dem, men bilägaren fortsätter att vara missnöjd med bilen.
Det går så långt att den lokale handlaren erbjuder sig att köpa tillbaka bilen - och som jag förstår det på en sådan nivå att Hyundai centralt går in och stöttar med en summa för att avlasta återförsäljaren, men bilägaren upplever det ändå som ett skambud och väljer mediakarusellen istället.
Resultat?
Killen åker fortfarande runt i sin Santa Fe, nu (ö)känd som "den enhjulsdrivna..." Har han lyckats med något så är det att sänka andrahandsvärdet på sin egen bil, något annat har knappast hänt...
Sensmoral:
Publicera gärna dina "hardluckstories", men räkna inte med att få någon ekonomisk vinning ut av det!
Det kan kännas skönt för stunden att "ge igen", men är det resultat du är ute efter så finns det bättre sätt att gå tillväga!
Swedefe
